An Open Mind

Å vilken underbar midsommarhelg det har varit. Vi åkte redan i onsdags kväll efter Bolibompafesten och var framme vid 12-tiden på natten. Perfekt att vakna upp och vara framme och ha hela dagen på plats dagen efter. Vi byggde altan/däck och var ute hela dagen. Vi har ta mig 17 varit ute i hela 4 dagar hela dagarna. Underbart! Älskar det! Hur som så blev vi under dagarna klara med Altanen, vi har dock diskuterat om det klassas som altan eller däck eller något annat. Jag kallar det nu för altan. Midsommarafton var underbar. Sol värme, bad och god mat, vänner och midsommarstång. Precis som det ska vara. Jag som vanligtvis är badkruka tyckte faktiskt att det var riktigt ljummet i vattnet i sjön. Så skönt att svalka av sig och kunna tvätta sig. Det kändes så ordnat och bra när vi lämnade stugan igår kväll. Vi hade gjort det vi tänkt få gjort och ändå kunnat vila oss emmellanåt. Vi kom hem sent igår, vid 21-tiden. Åkte och köpte oss sallad på Pizzerian och sen bar det hem och sätta sig i soffan och äta. Nöjd. Tvättade lite och packade upp.

Jag har nu börjat inse att bröllopet och bröllopsresan verkligen närmar sig. Det är inte långt kvar nu. På torsdag en månad precis. Den här veckan jobbar jag heltid måndag, tisdag och onsdag. Sen går jag på min halvtidstjänst som sträcker sig i hela juli månad. När det är slut gifter jag mig och blir Fru Wendel. Lovely!

... just nu på

Underbara sommar med underbara sol och underbara blå himmel! Hel enkelt underbart! Dock inte så underbart att sitta inne framför datorn och tråna ut till det gröna. Men nu är det snart lite ledighet. Hela 4 dagars ledighet faktiskt! Lovely!

Igår kväll träffade vi vår fotograf och det känns jättebra, tro det kommer bli toppen! Efter det stack Mr T till jobbet igen och jag stack iväg till Mary för att äta middag med brudarna. God mat hade Mary gjort och tydligen billig. Kändes inte billig, men okay då. Gott var det iaf. Sen bar det hem för att packa väskan. Jag hinner inte packa något idag eftersom vi har Bolibompafest ikväll. Avslutningsfest med jobbet. Så jag blir upphämtad sent ikväll och så åker vi direkt till landet. Å det ska bli så skönt att komma ifrån stan en stund! Jag älskar stan, men ibland kan det vara skönt att få lite nya vyer.

By the way. Vad är det med dessa äckliga människor som bestämmer sig för att tömma deras näsinnehåll medan de går, joggar, springer eller cyklar., De liksom fnyser ut det genom att hålla för ena näsborren. Jag kan bara bli äcklad! Yuck!

jag går runt och nästan kör ett mantra för mig själv. "Snart är jag ledig" "snart är jag ledig"... Imorrn jobbar jag sista dagen för den här veckan och dagen avslutas med en Bolibompafest på kvällen. Efter den ska vi åka till Katrineholm över midsommar. Ska bli så mysigt!

Idag har vi träff med vår fotograf som vi bestämt oss för till bröllopet. Ska bli spännande att höra hennes tankar och idéer! Så skönt att vi nu beslutat oss för en och att det funkade för henne. Efter det ska jag iväg och träffa tjejorna en sväng. Blir inte så många fler tillfällen under sommaren till det. Känns väldigt märkligt måste jag säga! På en hel sommar ska man inte kunna ses mer!? Tiden räcker inte till...

Vart ska jag börja. I lördags, den 19 juni, blev jag väckt klockan 9.00 sovandes i min säng bredvid min blivande man. Det var möhippa! Det var ett förfärligt oljud som stormade in i vår lägenhet och jag hann tänka 100 tankar innan jag fattade vad som hände. Det hela började med champagnefrukost med massor av frukt och bär och en aoch annan smörgås. Efter det bar det iväg. Först ner i tunnelbanan, där fick jag ögonbindel på mig och musik i öronen, det var norsk kareoke. De andra skulle gissa vad jag nynnade på för låt. På väg ner i tunnelbanan möttes anslöt ytterligare en person. Det visade sig vara min kusin Azarina. Sen fortsatte vi ner till tunnelbanan. Jag blev lotsad och till slut kom vi fram till ett ställe där jag blev av med ögonbindeln. Vart var vi någonstanns!? Det tog mig ett bra atg att fatta att vi var vid rådmansgatans t-bane station. Sen gick vi en liten bit för att sen få på mig ögonbindeln igen. Vi gick neråt. Hamnade i en lokal. Det var dags att sjunga in en låt. De hade valt "Simply the best" med Tina Turner åt mig. Först övade vi alla tillsammans sen fick jag själv gå in i ett rum och sjunga in låten, men innan vi började öva blev jag utklädd. Fick på mig en Elvisdräkt och ett par skor och ett skärp. Ett par solbrillor också. Sen stod jag där och gal. När jag galt klart kom alla tjejer in och vi sjöng tillsammans som en kör. Sen var det fotodax, då fick jag på mig en Magnus Uggla peruk. Snyggve! Sen var det till att byta om igen till mina egna kläder och ut på stan. Väl ute på gatan igen fick jag uppdrag jag skulle genomföra under dagen. Det vara tt fota vissa saker, få äktenskapsråd av folk på stan och klippa kalsonglappar. Så här i efterhand tycker jag nog att jag lyckades rätt bra men tävlingsmänniska som jag är så lyckades jag tyvärr inte med allt. Men nästan! Under tiden jag började fixa med mina uppdrag och vi kom förbi en butik där jag fick välja en "plym" och en ballong som sedan sattes i dne krona jag fått på huvudet på morognen gick vi mot Humlegården där vi sedan åt en supermysig lunch! Det blev picknick med grillning. Hur mysigt som helst! Ja just det! En sak som jag fick veta i början av dagen var att jag skulle få paket under dagen som jag skulle gissa vem det var ifrån. Jag fick det första vid champagnefrukosten och nu när vi satt och hade picknick fick jag några till. Så roligt! När vi satt där fick jag även svara på frågor som också Thomas hade fått svara på, vi skulle matcha svaren. Hihi! Efter picknicken begav i oss till Kungsträdgården för att se vigslen mellan Victoria och Daniel på storbildsskärm. Väldigt fint! Väldigt mycket folk! Efter det fortsatte jag försöka få till mina uppdrag samtidigt som vi gick mot tunnelbanan. Det bar av mot Klaras lägenhet i Hammrby sjöstad. Där fick vi pusta ut en stund innan det kom en tjej med hemliga saker med sig. Det visade sig vara ett "sexparty". Vad vi skratade! Det var så roligt. Efter det blev det trerättersmiddag, hur god mat som helst som avslutades med tårta! Fantastiskt! Jag fick öppna fler paket och sen var det dags att byta om för att fara vidare. Jag bytte om och fick på mig smink och sen åkte vi till stan. Vi landade framför båten Patricia och där skakade vi våra rumpor, det vill säga dansade, dansade och dansade! Fantastiskt roligt! Kvällen slutade med att jag fick en bunt med slantar i handen och satt i en taxi hem.

För att göra en lång story kort. Jag har säkert glömt något för det hände så mycket, men jag bär numera minnena med mig, för alltid!

Jag har haft den bästa Möhippan ever! Tack alla fina människor som gjorde denna dag för mig. Den kunde inte ha blivit bättre. Jag är så glad, nöjd och fortfarande lite trött. Love U all!! <3

 

Tack Maria för de bilder jag tog från din blogg!! =)

Idag är jag nervös. Har ett viktigt möte som har stor betydelse. Det är faktiskt jobbigt. Det är roligt men också väldans jobbigt. Har funderat och funderat sen igår på vad jag ska säga. Vad jag kan säga och hur stora chanser jag har egentligen. Jag har helt enkelt analyserat. Allt detta trots att jag vet att jag inte kan göra ett dyft mer än att vara mig själv och svara så gott jag kan på de frågor jag kommer att ställas inför. Det här är verkligen något jag vill! Man kan också säga att det är lite av ett vägskäl. Vilken väg kommer jag ledas in på? Jag ska försöka vara mer tydlig senare. Just nu vill jag inte "jinx it"... Pust.

Det är så himlans fint väder idag. Solen skiner och himlen är sådär blå. Underbart! Själv sitter man inne på kontoret och nästran huttrar för att det drar kyligt. Jag vill ut. Ut! Snart är det lunch och då ska vi idag få "korvlunch" då en del slutar. Det innebär att vi grillar korv i Bolibompaträdgården. Efter det ska jag åka hem och jobba vidare där. Så jag får arbetsro. Jag ska sitta och skriva. Skriva, skriva och skriva. Skriva till ett projekt som kommer på tv i höst. Då är inte jag kvar. Därför behöver de en manual för den webbredaktör som kommer då. Den sitter jag och skriver. Skriver, skriver och skriver. Hoppas på att bli klar idag. Så jag går från att sitta inne på jobbet, till att sitta inne hemma. Jag har bestämt mig. Idag har jag bestämt mig för att ta en promenad efter jobbet, om det fortfarande är sol. En promenad i rask takt. Kanske får jag med mig Mr T. Annars går jag själv. Jag har bestämt mig.

Ringde precis ett samtal till min bank för att starta ett konto där till min nystartade enskilda firma. Känner mig lite förvirrad av deras hemsida därför ringer jag för att höra efter. Först ringde jag till deras "företagstelefon". När jag fått uppläst de alternativ jag har att välja på och inte tycker att någon av dem passar mig lägger jag på och ringer "privattelefonen" istället. Där får jag prata med en ganska trevlig tjej som säger att det nog är bäst att jag pratar med företagstelefonen i alla fall. Hon kopplar. Jag tackar. På andra sidan av linan svarar en vresig donna. Hon låter oförstående i mina frågor och allmänt otrevlig. Känner helt plötsligt att den bank jag har inte är speciellt tillmötesgående och vill bara byta. Jag biter ihop, säger jag får fundera på det här. Hejdå. Mitt tycke säger att sitter man i kundtjänst där man tar emot kunder och deras förfrågningar på en bank ska man har den sociala kompetensen att kunna vara trevlig. Punkt. Det borde vara det minsta man kan begära. Lite trevlig. Åtmistonde.

Jag vill inte höra om alla andras bröllop. Just nu, vill jag inte höra. Jag blundar mina öron och håller för mina ögon och vill bara vara ifred. Jag hinner knappt koncentrera mig på mitt eget då vill jag väll inte höra om alla andras heller. Den tiden och energin skulle jag kunnat lägga på mig själv istället. Idag är jag lite arg. Arg på alla självupptagna människor som inte ser eller hör andra utan bara tuffar på om sitt eget. Usch. Ska jag också bli en självupptagen människa som bara pratar om mig själv? Är jag en sån människa? Jag försöker åtmistonde INTE att vara en "sådan". Jag kan gärna höra om allt, men helst efter mitt bröllop. Varje dag, hör jag prat om bröllop. Inte mitt eget och inte kronprinsessans utan någon annans. Just nu vill jag bara få vara i min egen lilla bröllopsbubbla. Jag läntar till 1 juli, då, då har jag möjligheten att få vara i min egen bröllopsbubbla. Och det ska jag damnit vara!

Igår gjorde vi det. Eller jag ska nog inte prata för Mr T som kan ha gjort det förrut, men jag gjorde det! Jag satte mig framför tv:n, halvlåg, satte igång tv:n, satte på VM. Och där var det. Pojkar som sprang efter en boll. Och jag ansträngde mig verkligen, försökte innerligt att titta på denna sport. Där grabbarna skjuter bollen, springer efter, passra bollen, springer efter, skjuter bollen, springer efter, passar bollen, springer efter... ja ni vet. Vad är charmen? Vad är syftet? Vad är meningen? Trots att jag satt där i nästan två timmar, måste erkänna att jag blev distraherad ett par gånger, kunde jag fortfarande inte se charmen, syfet eller meningen. För min del bidrog det till att sängen lockade så att ögonen och öronen skulle få lugn och ro. Peace.

Idag har jag jobbat hemma. Ryggen är krökt. Nacken gör ont. Det är inte alltid roligt att sitta hemma med datorn framför sig i åtta timmar. But hey, världsliga problem, right.

Den här helgen var en jobb-helg. Upp på morgonen och kolla jobbet på kvällen. Inte sååå jobbigt men mentalt jobbigt. Kan inte slappna av riktigt då jag vet att jag ska upp en tid och inte får missa att gå upp då. Inte för att jag brukar det men när man vet att det är extra viktigt blir man mer nojig. Hur som gick det bra. Lördagen blev en riktig gråtfest för min del. Det hela började med att Mr T gick till jobbet på förmiddagen. Jag satte mig och tittade på en dokumentär. Ja den jag länkade till tidigare. Tårarna rann av känslor för den fina lejonungen som blev stor och fick komma till friheten. N är Mr T kom innanför dörren var han tvungen att fråga om det hade hänt något. Nej sa jag snyftandes och visade honom en kort snutt. På kvällen tittade vi på en komedi följt av en film som heter "Hachiko". En film jag tyckte var riktigt bra men herre min vad jag grät. Det bara forsade, ville inte upphöra. Det var nästan så jag inte klarade av att se slutet men jag pressade mig själv. Filmen är baserad på verklighet och då tycker jag alltid att det väger tyngre. Mr T klappade mig på huvudet i sympati för mig, inte för filmen. Vi gick och la oss och jag grät en skvätt vidare med tankarna på livet... heavy shit...

Igår var ingen gråtfest mer än att när vi skulle berätta om filmen för Mr T:s mamma blev jag åter tårögd. Det tar aldrig slut minsann.

Jga bakade "Kärleksmums" igår som jag tog med till mina arbetskollegor som sommarpresent idag. Verkar ha blivit uppskattat. Till middag blev det hemlagad pizza, gott gott. Nu börjar ännu en vecka. Måtte jag få ett positivt besked!

Den här dokumentären fick i alla fall mig att fälla tårar.



Här hittar ni hela filmen!

Ja det regnar. Precis som en vanlig svensk sommar. Man kanske till och med inte kan säga att det har varit sommar förrän nu, när det faktiskt regnar. Mr T försökte i morse "Du kanske ska ha ett paraply med dig?". Jag svarade sådär tonåringstufft "Nej, de e cool". Väl ute inser jag misstaget men det är osm tur va inte så långt till T-banan. Vi skyndar oss. Det är sen det blir värre. I min enfalld tänker jag att det nog inte regnar på Östermalm. Fel. Det reganr. Inte lite heller. Jag kommer fram efter en längre promenad dyngsur från topp till tå. Håret dryper utav vatten och låren har blivit så blöta att det nästan går att se huden genom mina vita jeans. Har också denna somriga, blöta dag upptäckt att det numera finns ett hål under min vänstra dojja. Yippie! I rest my case.

Idag blir jag irriterad... igen... när den nedrans 56:an (bussen) inte kommer... igen... Det är inte sällan utan ganska ofta den bussen inte kommer till de tider jag bestämt mig för att ta bussen. Den verkar liksom komma när den tycker att det passar den själv. Som att den inte hade den fina busstidstabellen att rätta sig efter. Ofta när jag ställer mig vid busshållplatsen får jag stå med en min som att jag blivit bestulen på mjölet i påsen. Lurad på konfekten. Biten i svansen... Man borde klaga men vad är det värt.

Nu har jag börjat få cravings efter ett nytt köksbord. Jag har länge tänkt på det men nu börjar jag känna att det snrt är dags. Får antagligen vänta till i höst med att köpa ett eftersom vi har annat roligt att lägga pengarna på just nu. Vad efteersöks då? Jo, jag tänker mig ett vitt runt bord med iläggsskiva så det kan bli större när vi har folk över. Ikea har ett bord som har den funktionen, men jag vet inte om jag gillar fossingarna på det...


Känns som att vi borde ha något mer modernt i vårt nya kök. Hade vi haft hus hade det här bordet kanske passat bra... Kanske helt enkelt får åka dit och känna och klämma. Ett bord ska det bli i alla fall. Förr eller senare...

... men det är bara för att jag håller på att försöka uppdatera den lite i utseende.... Vi får la se hur det blir...

... eller inte. Nu börjar en efter en skriva på facebook att de får skatteåterbäringen. Själv kommer jag inte få någon. Så går det när man säljer sin bostad och får en vinst i pengar på det. Känns lite surt då jag alltid fått tillbaka pengar tidigare. Skulle ha fått det även i år om jag inte skulle betalat tillbaka skatt på vinsten. Jag får vara glad att en del slantar drogs av tack vare "skatteåterbäringen". Annars hade det blivit ännu mer pengar att betala tillbaka. Men det är klart att det känns sådär när alla får lite klirr i kassan. Jag får helt enkelt se det som att jag får klirr i kassan i och med att jag får betala mindre. Dessutom fick jag ju mitt klirr i kassan i höstas när lägenheten såldes. Klaga? Nej varför det...

Jo då. Efter mitt inlägg igår om att jag inte är så duktig på att köpa kläder till mig själv gick jag mycket riktigt efter AW på SVT till H&M och köpte en klänning. Inte en dyr. Inte en jag spanat på länge. Men en klänning.

Den här modellen i grön/turkos färg. Känns bra att ha en ny vardagsklänning. Såklart har jag på mig den idag!

Satt ute på lunchen med kollegor idag. Så skönt att sitta i solen och prata, äta och bara ta det lugnt. Lite smått ångestframkallande att behöva gå in, från solen, igen efter lunchen. Men värre saker har man ju varit med om. Jag har trots allt förnsterplats och allt!

Även om jag gärna skulle vilja vara en av karaktärerna i Sex And The City inser jag snabbt när jag går in på de olika klädesbutikerna på nätet att jag inte är i närheten av det. I alla fall inte när det gäller kläder och skor. Jag är alldeles för snål/sparsam (you name it) för att lägga en massa pengar på kläder och skor. Jag går in på indiska.se och hittar en klänning som jag faktiskt gillar trots att det inte alls är min stil egentligen.

Den kostar 399 svenska kronor. Jag tycker den är på tok för dyr! Men vad har jag för referensramar egentligen?! Typ handla på Ge-kås... Nej, jag vet att jag måste skärpa mig på den här punkten. Unna mig själv. Men nedrans vad svårt det är! Ändå står jag där med näsan i garderoben allt för ofta och kliar mig i huvudet och känner att jag inte har något att dra på mig. Kanske för att jag aldrig hittar ett klädesplagg inom ramen för vad jag tycker att det får kosta och som också är något jag tycker om. Ofta (typ jämt) hittar jag ett plagg som jag tänker att det här skulle inte vara så dumt. Tittar på prislappen, himlar med ögonen och går därifrån. Hur få bukt på detta tänk? U tell me!