An Open Mind

Igår var det klart! Ja kaklingen i köket alltså... Så underbart ha det färdigt! Jaja, fogningen är kvar men den ska vi avverka ikväll. Känns riktigt bra. Vi är så nöjda! Har även införskaffat krokar till min egendesignade hatthylla så den ska bli klar ikväll. Folk måste ju ha någonstanns att hänga kläderna när de kommer imorgon! Tapet köpte vi också igår så jag hoppas på att få upp det ikväll också. Det är mycket som ska göras under kvällen, men jag hoppas på att vi grejjar det.

Imorse när jag klev på bussen och skulle inta en plats hände något som jag reflekterat över tidigare. Jag klev på bussen på en annan hållplats än vad jag brukar och fler folk hade hunnit kliva på längs vägen. Jag brukar fritt kunna välja vilken plats jag vill ha och självklart har jag hunnit skaffa mig en favoritplats! Denna var nu upptagen så jag screenade bussen i hopp om att hitta en bra plats som skulle kunna ersätta den jag förlorat. Ah! Där har vi en tänkte jag och satte mig på andra sidan av gången bredvid min favoritplats. Tänkte inte på att det fanns ett helt tomt säte bakom min favoritplats. När jag väl satt min rumpa på plats på det mjuka sätet vänder sig personen vid fönstret om (ser det tomma sätet snett bakom) och ger ifrån sig en hög suck... "Vad suckar hon om!?" hann jag tänka innan jag tänkte tillbaka på de gånger jag själv känt mig trängd och lite smått störd på att någon vaöt att sätta sig bredvid mig när det finns helt tomma säten på andra ställen i bussen. Jag satt och funderade på detta ett tag medan jag bläddrade i dagens metro och kom till slut fram till att även de kanske hade haft en favoritplats som blivit tagen och att de kände för just den platsen som var bredvid mig. Jag ska nog försööööka ha lite mer överseende med "närgångna" passagerare i framtiden. Det är ju faktiskt lite synd om dem, någon kanske har tagit just deras favoritplats...