Inte precis vad jag tänkt mig...
Gårdagen bjöd på överraskningar kan man säga. Det hela började med att jag vaknade med en förkylning som hette duga. Inte särskilt trevligt. Men jag pallrade mig ändå till jobbet. Efter lunch åkte jag hem för att jobba vidare hemma. På vägen hem sprang jag in till Mr T:s jobb för att säga att jag åkte hem, hade nämligen glömt mobilen hemma. Han frågade mig om jag fått hans meddelanden och jag förklarade situationen med mobilen. Ja då förstår jag att du är glad sa han. Det visade sig att han fått ett mindre trevligt samtal från en viss människa. Jag blir så trött! Nu är det dags att ge sig! På eftermiddag/kvällen fick vi diskutera vad detta samtal innebär och hur vi ska gå vidare med det. Som vanligt låter det säkert väldigt flummigt men jag vill inte ta upp allt i detalj utan bara tala om att just nu är det smått kaos igen. Jag vill bara få leva mitt liv och må bra, ska det vara så svårt att låta mig få göra det?
Jag hoppas att den här dagen blir bättre. Jag är hemma och sjuk då mitt huvud känns som en fotboll, min näsa rinner som ett vattenfall och min röst har fått för mycket wisky. Så länge jag blir frisk till fredag, senast lördgas är jag nöjd. Orkar inte må så här i Berlin! Ett varmt bad kanske inte är helt fel.
Tjing!
